Idag fick ”Min Attikatt” äntligen somna in. Hon har varit sjuk ett tag, och nu fanns inte mer att göra. Jag sörjer henne. Atti var så speciell med sitt ”skuttande” och prat. Atti var också min första Sibir. Hon har gett mig massor av glädje, mycket av allt. Jag önskar att hon hade fått den tid som som hon var värd, men så blev det inte. Nu ”skuttar” hon vidare på egna marker.
Då det kan väcka en fundering; Atti hade en svårläkt infektion i munnen. Den påverkade henne, så att hon inte kunde äta och ta hand om sig. I samråd med veterinär fick hon somna
Maria


